Forskning visar att kroppen kan befinna sig i fasteläge även när vi äter, så länge vi väljer rätt mat i rätt mängd och under en begränsad tid. Det är precis vad vi gör med Rebellys fasta.

Fasta har alltid haft en plats i historien, både kulturellt, religiöst och politiskt, som till exempel genom hungerstrejker. Det har även varit en del av det andliga sökandet efter livets mening. I dessa sammanhang har fokus legat på att rena kroppen för att uppnå ett högre mentalt tillstånd, känna tillhörighet och gemenskap samt att komma närmare gud eller sig själv, snarare än på de hälsofördelar som autofagi innebär.

Historiskt sett har fasta ibland betraktats som en form av späkning och lidande. Idag vet vi dock att fasta inte behöver vara plågsamt. Bekvämare former av fasta har blivit allt mer populära och forskning visar att det är mer fördelaktigt att äta måttligt av viss mat än att avstå helt.

Genom att få lite energi och näring från mat kan vi integrera fastan i våra dagliga liv utan att det påverkar vår vardag negativt. Vi blir inte lika trötta, frusna och utsatta. Istället orkar vi mer och använder den energi vi får i oss. Om man däremot vattenfastar, det vill säga inte äter alls, tenderar man att bli väldigt trött och orkar inte röra sig som vanligt.

När vi fastar med lite mat blir det heller inte en lika stor chock för kroppen när vi börjar äta som vanligt igen efter fastan. Eftersom matsmältningen inte stängs av, undviker kroppen att hamna i ett paniktillstånd över att vara i svältläge och behöver inte lagra och bunkra upp. När fastan är över fungerar matsmältningen som vanligt, eller till och med mer effektivt, eftersom kroppens system har kunnat vila och återhämta sig under fastan.